Julen har varit fin och trevlig med nära och kära. Barnen har fått så många paket och varit så glada. Så underbart. Jag har verkligen försökt att inte tänka på min smärta men det har varit svårt. Jag har börjat oroa mig för jobbet som jag ska gå till igen i början på januari och hur det ska gå eftersom jag har så ont när jag sitter och står. Jag börjar tänka på steloperation som verkar vara det sista alternativet nu när skleroseringen inte funkade. Eller att jag verkligen kör stenhårt med träningen ett tag. Jag har ju inte testat träning under en lång sammanhängande period så kanske måste jag göra det först. Jag måste intala mig och tro att jag ska bli bra med det! Jag ska få komma till en annan ortoped på St Göran under februari månad för en second opinion eftersom den första ortopeden tyckte jag var en svår patient att avgöra om operation skulle funka. Men imorgon ska jag på ett till besök till Stefan. Vet inte hur många tiotusentalskronor jag lagt på detta skit, men får se vad han tycker om allt... Han vill nog ge en spruta i ligamenten runt sacrum för han och jag tror att de kan vara irriterade. Alltså en kortisonspruta. En sån där hemsk spruta när han går in med fingret i ändan och sprutar kortison utifrån i ligamenten runt svanskotan. Hemskt smärtsamt och jag har fått den så många gånger förut men eftersom det nu var så längesen kanske det behövs. Jag känner verkligen att jag inte kan hantera min smärta och har därför tagit kontakt med min psykolog som jag hade för annat för något år sedan... Jag tänker negativt mest hela tiden och måste försöka ändra inställning till att det kommer bli bra. Men det är svårt.... När det gör ont hela tiden... Imorse när jag vaknade hade jag inte så ont alls och den stunden är så underbar. Men så fort jag rör mig så gör det ont och det är ju inte kul att ha det så. Har ni det likadant? att det göt ont när ni rör er men inte så mycket när ni ligger ner? Hoppas ni har haft en god jul och god fortsättning på er alla! Jag fick tyvärr inte det jag önskade mig, smärtfri, men bara att fortsätta hoppas... Flera som jag skrivit till om skleroseringen tycker att det var en väldigt intensiv behandling som ju skapar en ordentlig inflammation och det tar väl ett tag för det att läka. De trodde på flera veckor. Det har gått 2 veckor sedan senaste bäckenbehandlingen. FÖRRESTEN. I förrgår kväll hade jag som en kuddkänsla under vä trampdyna och längst med ytterkanten av foten. Vaknade med samma känsla igår, men den känslan kom bara när jag gick på foten. Stretchade ordentligt och gjorde sån där McKenzie för smärtan följde nervutbredningen L5-S1. Gjorde McKenzie flera gånger och smärtan/kuddkänslan under foten försvann under kvällen. Har ni haft likadant?
Låter som din jul varit ungefär som min... Jättemysig med släkt och en massa paket till barnen :-) men tyvärr mycket smärta :( Det blir ju alldeles för mycket sittande de här dagarna och för lite vila, och det känns ju. Jag har en molande värk hela tiden, den försvinner inte när jag ligger ner, men jag är allra bäst på morgonen när jag legat hela natten, sen blir det allt sämre under dagen. Är det inte för tidigt tror du att veta om skleroseringen lyckats eller inte? Skönt att du ska få komma till en annan ortoped, jag väntar också på kallelse. Det där med psykolog eller liknande har jag funderat på, känner att jag klappar ihop snart... Kanske bra att prata med nån? Många kramar!
Svar:Jo jag läste faktiskt att effekten av skleroseringen kan i många fall ses först efter en månad... Och det har ju bara gått tre veckor ländrygg och två veckor bäcken. Men jag är absolut stelare av det. Vad vi verkar lika... Fast du vågar dig ute o roar dig ibland. När jag går i en galleria kan jag få panik för de hårda golven och vill direkt åka hem när jag känner av smärtan minsta lilla... Samma här, bäst på morgonen. Funderat mkt på steloperation jag med men jag tänker att "biverkningarna" och komplikationerna är så många... :( kramar!!
skriven
Låter som din jul varit ungefär som min... Jättemysig med släkt och en massa paket till barnen :-) men tyvärr mycket smärta :( Det blir ju alldeles för mycket sittande de här dagarna och för lite vila, och det känns ju. Jag har en molande värk hela tiden, den försvinner inte när jag ligger ner, men jag är allra bäst på morgonen när jag legat hela natten, sen blir det allt sämre under dagen.
Är det inte för tidigt tror du att veta om skleroseringen lyckats eller inte? Skönt att du ska få komma till en annan ortoped, jag väntar också på kallelse.
Det där med psykolog eller liknande har jag funderat på, känner att jag klappar ihop snart... Kanske bra att prata med nån?
Många kramar!