Idag är det vilodag... Det behövs vill jag lova. "Kuddkänslan" jag har på ländryggen och bäckenet är enorm. Ont i skinkorna också. Fortsätter tro att det här ska fungera. Just nu med denna smärta behöver jag hjälp att klä på/av mig och svårt att gå på toaletten men funkar. Min man och mina föräldrar tar det fulla ansvaret med barnen. Och det är jag mycket tacksam för. Just nu är jag i det skicket att jag inte kan hjälpa de med mycket förutom att gosa med de liggande i soffan... Håll tummarna för mig nu. Jag känner mig nära till gråten pga rädslan att det ska kännas så hår smärtsamt för alltid, men måste skjuta bort de tankarna. Får inte tro att detta kan skada utan snarare hjälpa mig...